Sydafrika – Afrikas koljätte

06.08.2018 kl. 09:54
Effekterna av klimatförändringen visar sig i alarmerande takt världen över. Nästan varje dag läser vi nyheter om extrema väderförhållanden eller naturkatastrofer någonstans på planeten. Också i Sydafrika märks klimatförändringen av, regnet som borde ha fallit under vintermånaderna juni, juli och augusti har minskat och nästan uteblivit vissa år sedan 2011, vilket har resulterat i katastrofal torka i den västra Kapprovinsen där Kapstaden är belägen.

 

När jag anlände till Kapstaden i slutet av januari möttes jag av skyltar som varnade om ”day zero” eller ”dagen noll” -  dagen då vattnet skulle ta slut. Sedan februari har stadens invånare uppmanats att använda högst 50 liter vatten per person per dag.  Då vattenrestriktionerna togs i bruk var stämningen spänd i Kapstaden och människor var uppenbart oroliga. Vad händer om vattnet faktiskt tar slut i en storstad med fyra miljoner invånare? Kommer staden att förvandlas till en laglös asfaltdjungel där anarki råder och den som springer snabbast till vattenposten överlever? Vissa var djupt oroade medan andra var skeptiska till hela vattenkrisen och övertygade om att det bara var ett politiskt påhitt. Trots att ingen ”day zero” inträffade sommaren 2018 och vintermånaderna har bjudit på några veckor av normalt vinterregn återstår faktumet; väderförhållanden utöver de normala är något att räkna med i framtiden.

 

Sydafrika är med i Parisavtalet men hör ännu till länder som kategoriseras som ”mycket otillräcklig” i sina åtaganden att uppfylla avtalets krav om minskade växthusgasutsläpp. Trots att landets huvudsakliga strategi för att minska växthusgasutsläppen fokuserar på en ökning av förnybar energi, står kolkraften fortfarande för åttio procent av energiproduktionen i landet och endast sju procent av energiproduktionen baserar sig på förnybar energi.  Landet är världens sjätte största exportör av kol och driver en ekonomi som därför ännu är totalt beroende av fossil energi. Kolindustrins inflytande är stort i Sydafrika. Den har haft en stor inverkan på politiken i landet och försvårat en utveckling mot renare energi. 

 

kolkraftverk i Sydafrika (källa: wikipedia)

 

Sedan Cyril Ramaphosa blev landets nya president i februari har vissa förändringar mot det bättre ändå skett. Presidenten har upprepade gånger uttalat sig om klimatförändringen och arbetsmöjligheterna som finns inom förnybar energi. I ett land där nästan en tredjedel av befolkningen är arbetslös finns ett akut behov av nya arbetsplatser.  Ett av Ramaphosas första stora åtgärder som president var att ingå ett avtal med producenter av förnybar energi.

 

I parlamentet förbereds för tillfället en ny klimatlag som skulle innebära en strängare uppföljning av koldioxidutsläpp samt en ny energiplan som ska offentliggöras i augusti. Meningen är att energiplanen ska underlätta och öka produktionen av förnybar energi.

 

I ett land där en stor del av befolkningen lever i en ekonomiskt osäker vardag och barnen leker på samma gator där kriminella gäng håller till är klimatförändringen knappast något som man hinner oroa sig över. Följaktligen driver inget av de politiska partierna i Sydafrika en stark miljöagenda utan fokuserar på mera påtagliga problem så som arbetslöshet, drogmissbruk och på att få ekonomin i ett uppsving efter år av ekonomisk stagnering. Kolindustrin som traditionellt sett varit en viktig del av ekonomin lär inte försvinna över en natt trots att åtgärder nu tas mot en ökning av förnybar energi i landet.

 

Då extrema väderförhållanden och torka blir vanligare blir livet svårast för dem som bor tätt intill varandra i primitiva hem byggda av plåtskrot. I Sydafrika lever ännu hälften av befolkningen i fattigdom och då ofta i slumområden. Därför är förhoppningen att landet nu skulle förbereda sig genom att sprida information om klimatförändringen och dess konsekvenser till alla landets 57 miljoner invånare samt utnyttja alla möjligheter som är förknippade med en hållbar livsstil i ett land som är välsignat med oändliga resurser av sol, hav och vind.

 

Kanske har torkan i Kapstaden fått varningsklockorna att ringa hos politiker och företagare men också småningom hos den vanliga sydafrikanen. Kanske kommer Sydafrika under Ramaphosas ledning att lägga på en högre växel i klimatarbetet med sikte på att uppnå Parisavtalets målsättningar.  

 

Skribenten arbetade som Liberal praktikant vid Democratic Alliance i Kapstaden mellan januari och juli 2018.

 

Anna Korkman